I enslig skogsdunge sitter ner för tänka.
Hon låter strålar tränga lövverk för att värma.
Långt inne värker mänskligt liv bara ont.
Utanför inbäddad råda ständig tävling, utslagning och väg mot nästa vinst.
Orättvisa, motsättning och ett allt sjukare klot ingen se, stå upp eller våga ändra.
Tillväxt och konsumtion enda riktning som leva.
Reser sakta, vandra och dröm av kärlek.
Tänker yta som nära, öm, men lång väg från.
Svinner in där knappt synlig.